Bortsprungna husdjur

Hej på er!

Var ett tag sen jag skrev, men måste dela med mig av en sak som jag läste om i tidningen. En liten hund hade skrämts iväg och sprungit bort. Trots ihärdigt letande gick den inte att hitta. Först nästan en vecka senare hittades hunden vid liv. Fantastiskt! Vilken solskenshistoria 🙂

Man läser ju om så mycket elände, så det var kul att för en gångs skull läsa om ett lyckligt slut. Men vilken mardröm det måste ha varit för ägarna under den vecka hunden var borta.. Vet ju själv hur det kändes när vår katt inte kom hem som hon skulle en kväll. Hur orolig man blev och lättnaden när hon var tillbaka morgonen därpå.

Det är en av anledningarna till att jag aldrig kan tänka mig att ha katt igen.. Den ständiga oron för hur de klarar sig där ute.

Men man har ju också läst en del otroliga katt-historier om katter som varit borta hur länge som helst och sen dykt upp. Alltid lika kul att höra om!

Svenska Kennelklubben har en bra guide för hur man ska agera om ens katt är försvunnen (samma tips gäller även för hund). Några av tipsen är att efterlysa den hos polisen, fråga runt i grannskapet, ringa djurID.se (Kennelklubbens ägarregister) med mera. Sen finns det flera facebookgrupper och katthem man också kan kontakta. Sök på nätet så hittar du massa ställen där du kan få hjälp.

När katten kommit tillrätta är det dock viktigt att meddela alla att katten är återfunnen.

Men vad ska man göra om man hittat en katt eller hund då? Även här har Kennelklubben bra råd på sin sajt. Man ska till exempel kolla efter ID-märkning och därefter söka efter ägaren via djurID.se och kontakta denna. Om djuret inte har någon ID-märkning kontaktar man polisen. Fler tips finns som sagt på Svenska Kennelklubbens webbsajt. SVERAK har också ett ID-register där man kan söka efter katter.

Personligen tycker jag man ska ID-märka sin katt. Då blir det lättare att bevisa vem som äger djuret och det blir då enklare att få tillbaka katten om den springer bort. Det blir också enklare för den som hittar djuret eller för polisen att finna djurägaren.

I dag kan man ID-märka med chip eller med tatuering. Man kan till och med använda sig av bägge metoderna om man vill vara på den riktigt säkra sidan. Dock tycker jag man alltid ska låta ID-märkningen göras av en veterinär. De har vana och kunskap som underlättar märkningsprocessen för katten. Katten kan dock vara ID-märkt redan vid köpet, särskilt om man köper av en registrerad uppfödare. Men är så inte fallet tycker jag som sagt att man själv ska ta kissen till veterinären för ID-märkning.

Ja detta var lite tips och tankar om borttappade hundar och katter. Man kan även ID-märka andra typer av husdjur som kaniner och fåglar om man vill.

Ha det bra!hund

Volontärresa är planen

Som jag skrev sist så är jag sugen på att åka på en volontärresa efter jag är utbildad djurvårdare. Man behöver inte någon utbildning för det, så skräms inte bort av det. Det är bara att jag har ett sånt starkt intresse för djuren som jag studerar det. Så ni som också känner att ni vill hjälpa till för djurens skulle så behöver ni absolut ingen utbildning, i alla fall inte till de flesta volontärresorna. Som jag skrev sist så var jag sugen på att åka till Afrika, men jag har hittat en annan resa nu som jag är mer sugen på.

Om ni minns så finns det några sköldpaddor som är hotade och efter att ha tänkt efter lite mer så blev jag ås sugen att åka och försöka rädda sköldpaddor! Jag hittade en volontärresa i Grekland som går ut på att man vaktar sköldpaddornas ägg. Det är i ett litet samhälle som verkade ganska svårt att ta sig till faktiskt, men det är ju säkert därför sköldpaddorna är hotade också!

För att komma ner dit så måste man första flyga från Stockholm till Aten och sen sitta på en buss ut i ingenstans i 2-3 timmar. Jobbet går ut på att man är ett gäng på kanske 15-20 volontärer som jobbar i skift och vaktar sköldpaddornas ägg nere på en strand. Det är nämligen så att det är mycket vilddjur som annars kommer ner till stranden på kvällarna och nätterna som äter upp äggen. Vad man gör är att man dels sitter uppe vid en eld och vaktar stranden så att djuren inte ska våga sig fram. Men man gör även lite ”fällor” eller vad man ska säga som ligger ovanför äggen så att djuren inte ska komma åt dom.

Det låter väldigt kul enligt mig i alla fall. Man åker ner i två veckor isåfall och det verkar som att man blir väldigt bra vänner med dem man bor med också. Man tältar lite längre upp på stranden och turas om med att laga mat till alla, så mysigt! Dessutom så har jag för mig att man får två dagar ledigt helt av sina 14 dagar där så man har tid att upptäcka närliggande städer och sådär. Enligt mig är det helt perfekt.

Det enda som är lite jobbigt är ju att det är rätt dyrt. Jag har nämnt det innan men man får verkligen spara ihop en liten summa om man ska ha råd med det. När man väl är på plats så behöver man ju köpa mat och om man hittar något som man vill köpa. Vilket jag lär göra om jag känner mig själv bra nog haha. Det är lite svårt att spara pengar som student, då de mesta extra pengar som man får in går till viktiga saker. Är inte super lätt att bara spara ihop en 20 000 så man kan åka på en resa. Har ni några tips på hur man kan göra? Jag behöver alla tips man kan få, så skriv gärna till mig! Jag har i alla fall ett år till på mig att spara eller eventuellt söka ett stipendium, jag har läst någonstans att vissa volontärresor kan man ansöka om stipendium på om man skriver en tillräckligt bra anledning till varför man vill åka på resan. Om ni vet något, snälla hör av er!

sköldpaddor som jag vill rädda

Tjoho!

Havssköldpadda
Flera sköldpaddsarter är utrotningshotade. Det vore sorgligt om bilder är det enda som finns kvar av dessa arter i framtiden! Jag tror sköldpaddan på bilden är en Karettsköldpadda som är starkt utrotningshotad.

Nu har även jag startat en blogg! Jag är kanske lite efter, numer är det väl kanske mest Instagram och twitter som gäller? Men men, en del vaknar sent 😛 Bättre det än aldrig!

Jag är en levnadsglad tjej som gillar att lyssna på musik, gärna gamla EP- och LP-skivor eftersom jag tycker ljudet är så himla mysigt på sådana skivor. Det känns som man kommer så nära den som sjunger.

Jag gillar även att baka, träffa vänner och shoppa. På dagarna studerar jag till djurvårdare och drömmen är att få jobb på en veterinärmottagning när jag är färdigutbildad. Jag brinner för djurrättsfrågor och att våra djur ska ha det bra, både de djur vi har som husdjur och de som lever i det fria eller på bondgård.

Mitt stora tips till alla er som funderar på att skaffa er ett djur: läs på ordentligt innan ni införskaffar djuret! Det finns alldeles för många djur som köpts på impuls av okunniga ägare som saknar den kunskap som krävs för att kunna ge djuret ett bra och hälsosamt liv.

Själv har jag inga egna djur, men jag är uppväxt på landet och min familj hade både höns och hund som jag tyckte om att pyssla om. Jag gick också på ridskola och tyckte om att hänga i stallet och ta hand om hästarna. Såhär i efterhand när jag tänker på saken har jag kommit fram till att jag nog blivit så intresserad av djur för att de är så enkla och okomplicerade att umgås med. Det är också så fascinerande hur vi på något sätt lyckas förstå varann trots att vi inte talar samma språk eller ens tillhör samma djurart.

När jag är klar med min utbildning skulle jag väldigt gärna vilja åka till Afrika och gå med i något volontärprojekt för att skydda utrotningshotade djurarter. Jag tycker det är oerhört viktigt att vi värnar om de djur vi har och hindrar tjuvjakt eller att djur skadas på grund av att människor skräpar ner.

Det finns många olika typer av volontärprojekt man kan gå med i, så är du intresserad är det bara att söka på volontärresa+djur så kommer du hitta en massa projekt du kan stötta. Dock är det ganska dyrt att gå med i ett volontärprojekt så det gäller att spara ihop lite pengar för att kunna åka. Om du har gjort en sån resa får du gärna skriva till mig och berätta om hur det var! Är väldigt intresserad av att höra andras erfarenheter.

Jag kan dock tänka mig att det krävs en del förberedelser innan man ger sig iväg. Försäkringar, vacciner, utrustning med mera som man säkert måste ordna med innan man reser. Men om man vänder sig till en seriös organisation så borde de kunna tillhandahålla mycket av den information man behöver innan resan, sen kan man ju alltid rådgöra med sjukvården i Sverige om vilka vacciner som är lämpliga. Men men, resan ligger långt fram i tiden! Först måste jag bli klar med utbildningen och sen jobba ihop respengar!

Det har blivit dags att avsluta detta första blogginlägg, men först tänkte jag bara påminna om att det också finns utrotningshotade djurarter här i Sverige. Vill du veta mer om dem kan du gå in på världsnaturfondens webbsida och läsa mer!

Ha det bra allihopa!